tarot och barn
Här kommer jag med mer frågor=)
har ju en dotter på 10 år som har haft sina aningar vad jag gör på "fritiden"..
men dom sista veckorna har hon börjat ställa mer och mer frågor hur det funkar m.m.. har haft lite svårt att hantera vissa svar då jag tycker hon är för liten?
men försöker få henne att se positivt på korten och att det mer är som en "kul grej".. vi har fått många skratt då jag på skoj kan tolka lite frågor hon har och hon gör detsamma till mig.. vi löjlar oss lite så att säga!
idag kom hon hem från skolan och bad om att vi skulle sätta oss och leka med korten, visst tänkte jag och ställde frågan "vad ska jag jobba med när jag blir stor" =).. hon lägger upp kort och säger - du ska jobba med ljuset!
jag blev alldeles tårögd! sen fortsätter hon att lägga och börjar gå in väldigt djupt i korten och kom med insikter som inte "ska" komma från en tio åring!??
jag satt helt paff? va hände? hon vill inget hellre än att få en egen Tarot lek när hon fyller år.. men jag vet inte… det där skrämde mig? är det alldeles för tidigt?
Är det nån mer som har/haft barn som fått vara med o leka med korten?
Hej,
Jag använder mig inte av Tarot på det sättet, men:
Min son (han är tio år) har varit med någon gång när vi "leker" intuitionslekar här hemma. En handlar om att de personer som deltar skriver en fråga på en lapp och sedan ska alla ta en av lapparna (utan att veta vems det är eller vad som står) och "känna" in ett svar. Han är superduktig och säger att hans farfar hjälper honom
(som är på andra sidan då såklart).
Vi pratar inte överdrivet mycket om "det här" men han vet vad jag gör och han har själv sett saker. Men sedan låter jag honom vara barn och det får komma när det kommer.
Om jag spontant ska svara på din fråga gällande en egen tarotlek när hon fyller år, så är svaret nej. Varför? Jo jag tycker det är lite tidigt att arbeta på det sättet eftersom hon inte vet (och inte bör veta) vilka energier eller vad hon arbetar med.
Låt henne vara med dig ibland, men jag tycker själv (eftersom min son är i din dotters ålder) att det är förtidigt att "involvera dem". Att svara på lätta frågor och lyssna på dem, ja det ska vi, men inte få dem på tankar som inte är deras egna. Tiden kommer när det ä dags.
Förövrigt - jättekul att hon är en sån hejjare på det här. Det kommer säkert vara med henne som vuxen.
Sajtvärd på Övernaturligt
Låt henne endast använda leken i din närvaro och förklara så mycket som möjligt. Regler och sånt.. Vilken liten tjej!! 
Tror att det har varit prat om detta innan men då var det nog 14 år… Tror att endast du kan veta om det är för tidigt.
Oj vilken spännande och nyttig fråga. Jag måste nog säga att jag håller med de andra här, bejaka de förmågor hon har men än är hon för ung för att då hålla på själv eller ha egen lek.
/ Skogshumblan
Medarbetare på tarot och healing.
"I am not what happens to me, I am what I choose to be" Carl Jung.
Tack goa ni! då var min magkänsla rätt!
Ja försökte se om jag kunde hitta några gamla trådar om just detta, men när jag inte hitta så tyckte jag att det va dax att skapa en
Nä vi fortsätter nog och leker som vi brukat=).. och fjäril vilken rolig övning!!den ska absolut införas hemma=)
finns det fler roliga lekar så är jag öppen för förslag!
ja min dotter är jätte nyfiken på andevärlden och helt lugn för saker som händer hemma! hon får t.o.m lugna sin pappa haha.. häromdagen började tvn krångla på ett sånt där "mystiskt" sätt som bara "dom" kan göra! min man blev heeelt hysterisk medans min dotter bara suckade och förklarade att det var hans morfar, (får tillägga att hon aldrig träffat denne morfar?) då blev han tyst haha!
#4 Hihi, ja de är för söta barnen. Tänk vad mycket de ser och hör. Gällande intuitionsövningar (jag tycker det är bra att hjälpa barnen att lyssna på sig egen intuition) så kan vi ibland sitta två och två där jag säger "vad tänker jag på nu" och så ska han förklara det han först kom att tänka på. Vi kan också sitta med lappar och skriva enstaka saker (två och två). Djur, frukter, dofter, mat och så vidare. Lite lagom är alltid bra :)
Sajtvärd på Övernaturligt

Svårt detta, barn är ju så öppna. I tonåren kan det bli mer problemaktiskt, när detta väl är passerat så kommer en ny mognad in. En tioåring är mer mogen i vissa fall än en på 14 med hormonerna rusande i kroppen. Men var sätter man gränserna? Från fall till fall skulle jag säga.
Min dotter - snart 15 är så hormonstinn att jag inte skulle anförtro henne mycket i dagsläget, hon var bra mer klok och mogen när hon var 10 - 12. Hade din dotter varit i tidiga tonåren så hade jag nog avrått.
Det som utvecklas tidigt kan ju ge fel effekt i tonåren, men i många fall så har ju barn känt sig mindre betrodda av familjen inför sina erfarenheter av andevärlden och därför lagt locket på just genom hela den känsliga tonårsperioden och för många fortsätter det resten av livet.
Tror man måste känna efter som förälder, veta att med kunskap kommer ansvar som man måste lära dem förvalta och hjälpa dem förvalta. Stötta och förklara om och om igen. Har man ett sådant förtroende till sig själv och sina barn så kan jag egentligen inte se en åldersgräns, mer en mognadsgräns. Hur vi ser på ålder i dag, är ju inte hur vi alltid graderat åldern eller hur.
Vill barn något och känner motstånd från vuxenvärlden, så kan de vara väldigt uppfinningsrika och skaffa tillgång till det de vill ha utan att berätta om det hemma – det kan ge bakslag också.
Att avvakta eller utveckla måste i detta läge vara en ömsesidig överenskommelse.
Det är inte lätt att vara förälder
Om du tror att du vet allt, är du dåligt underrättad
Sajtvärd Tarot
# 0 Vilken härlig dotter du har. Bejaka hennes förmågor, bekräfta dem. Men att börja med Tarot som 10-åring är nog lite väl tidigt. Min son är snart 5 år och sitter bredvid ofta när jag lägger kort. Han utbrast sist jag fick hem en lek i brevlådan: Men mamma ett nytt memory !!! Så han tror jag sitter och leker memory helt enkelt. Sen vet han att det är vackra änglar på och så, han pratar själv med änglarna så det tycker han inte alls är konstigt. Ja, han pratar med andevärlden också och de ibland via honom. Men det syns tydligt när det inte är han som pratar så att säga, när han blir uppkopplad. Och då kan han bli jättegenerad efteråt och vill inte prata om det för han förstår inte själv vad som händer. Så jag låter det vara. Tar den diskussionen när han är liiite äldre än snart 5 :)
Kram
Amor Vincit Omnia