Annons:
Etikettandlighet-livsåskådning
Läst 10655 ggr
Pagan
2010-04-10 15:14

Maya Folket & Kulturen

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Maya (sanskrit, 'övernaturlig kraft', 'illusion')

Inom hinduismen (både vishnuism och shivaism) den okunnighet som likt en slöja döljer den högre och sanna verkligheten, samtidigt även dels den högste gudens förmåga att suveränt skapa, dels resultatet av skaparkraften, den materiella verkligheten. Särskilt i Shankaras vedantalära ger maya uttryck för relationen mellan de två verkligheterna.

Maya

Sammanfattande benämning på de folk i Centralamerika som talar ¤mayaspråk Mayaområdet täcker delar av s. Mexico med Yucatánhalvön, Guatemala, Belize samt angränsande delar av Honduras och El Salvador. Mayatalande folk fanns i Guatemalas högland och i Belize för mer än 4 000 år sedan. Redan då förekom odling av bönor, squash samt den symboliskt betydelsefulla majsen. Något senare började maya flytta in i det tropiska centrala låglandet, där de utöver svedjebruk utvecklade andra odlingsmetoder. Som en del av den mesoamerikanska kulturutvecklingen började mayacivilisationen ta form under förklassisk period (1500 f.Kr.-250 e.Kr.). Många byar växte till ceremoniella centra, och arkitekturen, konsten och den långväga handeln utvecklades.

Mayakulturen blomstrade under klassisk period (250-900/950).

Den religiösa och offentliga arkitekturen blev alltmer storartad med unika byggnadselement, som "falska" valv och höga takkammar på templen. Konsten uppvisar typisk realism och plastik. Långtgående intellektuella landvinningar gjordes inom astronomi och matematik samt inom kalender- och tideräkningssystem; det matematiska systemet var vigesimalt (baserat på 20) och använde även talet 0. Den i dag väl undersökta mayaskriften återfinns som inskriptioner i byggnader och på steler (typiska för den klassiska perioden) samt i de få bevarade förspanska böckerna. Inskriptionerna har ofta ett kortfattat historiskt innehåll om någon härskare.

Runt 900 övergavs städerna i främst det centrala området. Orsakerna är ej klarlagda men var kanske bl.a. växande väpnade konflikter mellan mayahärskare, störningar i viktig handel, sönderfall av de sociala och administrativa strukturerna samt inom den sammanhållande ideologin. Kanske fanns även ekologiska orsaker.

Under efterklassisk period (950-1519) fortlevde maya i främst höglandet och på Yucatánhalvön. Maya påverkades starkt av centralmexikanska kulturer, ursprungligen i synnerhet av toltekerna. Liksom resten av Mesoamerika präglades ideologin av militarism och expansion. Även konsten påverkades från centrala Mexico. Vissa intellektuella landvinningar förlorade sin "klassiska" kvalitet. Tidigare dyrkade gudar, som t.ex. himmelsguden Itzamná, solguden Kinich Ahau och mångudinnan Ixchel, förekom även under efterklassisk period, men då tillfördes också Den befjädrade ormen, Quetzalcoatl (Kukulcán på Yucatánhalvön), från centrala Mexico. Människooffer förefaller ha blivit vanligare under efterklassisk period.

När spanjorerna anlände bestod mayacivilisationen av ett flertal rivaliserande härskardömen på Yucatánhalvön. Motsvarande splittrade situation rådde även i höglandet. Avsaknad av ett enat mayaförsvar, nya sjukdomar (med katastrofala demografiska följder) samt, på Yucatánhalvön, svår missväxt underlättade den spanska erövringen, som var fullbordad i höglandet ca 1530 och på Yucatánhalvön i början av 1540-talet. Maya kristnades, men gamla sedvänjor fortlevde, ibland sammanflätade med katolicismen. Folket tvingades arbeta för spanjorer i encomiendas, fördes samman i nya byar och ålades tribut.

Med tiden har maya alltmer inlemmats i den nationella och internationella ekonomin. Vid en rad tillfällen har det förekommit uppror, t.ex. "kastkriget" på Yucatánhalvön i mitten av 1800-talet. I dag utgör de många mayafolken en ursprungsbefolkning som allt aktivare arbetar för sina etniska, ekonomiska, sociala och politiska rättigheter.

Religion.

Mayareligionen varierade från område till område men var i sina grunddrag knuten till växtlighetsåret men präglades också av en avancerad prästerlig spekulation. Gudarna var många och presiderade över kalenderns dagar. Himmelsgudar, fruktbarhetsgudar och dödsgudar dominerade, ofta föreställda i blandad mänsklig och djurisk form. Berömda är skapelsemyterna i den heliga skriften "Popol Vuh". Kulten var rikt utvecklad med danser, våldsamt drickande av honungsvin och offer; bl.a. offrades de dansandes eget blod. Prästerna var hierarkiskt ordnade i klasser; de mottog missdådares bekännelser.

Litteratur.

Mayafolkens litteraturer utvecklades på flera språk alltifrån 300-talet. Mayakulturerna hade bildskrift, eventuellt kompletterad med delvis fonetiska tecken. Endast fragment ur de rika litterära skatterna har nått eftervärlden; stora mängder bildskrift förstördes av spanjorerna. Efter erövringen nedtecknades med latinsk skrift texter på olika språk i området. På prosa finns bl.a. ett tiotal "Chilam-Balam", historiska och religiösa krönikor på olika språk, och maya-quichéindianernas heliga skrift "Popol Vuh" (sv. övers. 1983). Få rester av mayapoesin finns bevarade. Bland mayafolken fanns en teatertradition, nära knuten till religiösa riter, som om än uppblandad levt vidare till våra dagar. Det mest kända verket är "Rabinal Achí", som bevarades muntligen av maya-quichéindianerna fram till 1850, då det nedtecknades.

Konst och arkitektur.

Mayakonsten är liksom övrig förcolumbisk konst inte signerad, hantverkarnas och konstnärernas namn är således okända för eftervärlden. Nya fynd tyder dock på att vissa undantag finns. Mayakonsten från klassisk period, ca 250-900 e.Kr., är ofta sammankopplad med mayas avancerade skriftsystem. Inskriptionernas innehåll är numera i stor utsträckning kända. Genom inskriptionerna känner man till t.ex. den avbildades namn. Inte sällan är det fråga om reliefer på stelar och väggar som visar härskare i olika ceremoniella och rituella sammanhang. Konst och offentlig arkitektur återspeglade ofta intrikata aspekter ur religion och mytologi. Även rent historiska motiv förekom, t.ex. de realistiska krigsscenerna och tillfångatagna motståndare i de välbevarade muralmålningarna i Bonampak från slutet av 700-talet e.Kr. Stelar, väggreliefer och muralmålningar är daterade med särskilda tecken tillhörande mayas räkne- och kalendersystem.

Liksom i övriga Mesoamerika utvecklades mayas konst och arkitektur under förklassisk period, ca 1500 f.Kr.-250 e.Kr. Under ett tidigt skede, ca 1200-500 f.Kr., påverkades mayakonsten av den samtida avancerade olmekkulturen i främst Tabasco och s. Veracruzområdet utmed Mexikanska golfen. Under den förklassiska perioden restes mindre tempel- och palatsbyggnader, som successivt byggdes på för att med tiden få alltmer storartade proportioner. Under klassisk period, ca 250-900 e.Kr., blomstrade mayas konst och arkitektur, vilket sammanföll med andra samtida mesoamerikanska kulturers blomstring. Teotihuacán, ca 0-700 e.Kr., i centrala Mexico påverkade också i vissa fall mayas arkitektur och keramik. Mayas arkitektur under klassisk period har för Mesoamerika vissa unika särdrag som höga takkammar på templen (Tempel I i Tikal) samt "falska" valv uppbyggda med överkragning, t.ex. i Kabah. På Yucatatánhalvön utvecklades tre byggnadsstilar: puuc, Rio Bec och chenes. Där smyckades ofta palatsbyggnadernas fasader med intrikata stenmosaiker, som på det i puuc-stil uppförda Guvernörens palats, ca 900 e.Kr., i Uxmal. Typiska för klassisk period, i synnerhet dess senare skede, är stelar med historiskt informativa uthuggna inskriptioner och ofta med en uthuggen avbildad härskargestalt.

Mayakonstens påtagliga realism och plastik kan ses i de s.k. Palenquehuvudena i bränd lera och i små lerfiguriner. Vad gäller de senare är figurinerna från ön och nekropolen Jaina utanför Campeche vid Mexikanska golfen utsökta exempel med sina närmast porträttliknande utförande och med fragment av en speciell ljusblå färg. Mångfärgade lerskålar och fat har också ofta realistiskt utförda motiv, sannolikt med mytologisk innebörd. Liksom hos de tidigare olmekerna var hantverket i jade avancerat och eftertraktat. Utsökta föremål gjordes dessutom i snäckskal, flinta och obsidian och förmodligen också i olika träslag. För härskarna och eliten blev graven och gravgodset påkostade, t.ex. härskare Pacals (d. ca 683 e.Kr.) grav och sarkofag i Inskriptionstemplet i Palenque. Jämfört med t.ex. mixtekerna i s.v. Mexico förefaller dock guldhantverket för maya ha varit av mindre betydelse. Efter sammanbrottet ca 950 e.Kr. i mayaområdets centrala och tropiska område samt på delar av Yucatánhalvön kom maya runt 1000 e.Kr. att ideologiskt påverkas av toltekkulturen i centrala Mexico. Mayastaden Chichén Itza på n. Yucatánhalvön byggdes delvis om i toltektisk stil med bl.a. en instängd bollspelsplan med vertikala väggar i stället för den klassiska periodens öppna planer och med sluttande sidoväggar.

Efter 1450 e.Kr. anses mayas konst och arkitektur ha försämrats i kvalitet. Det var ändå liksom tidigare fråga om en kultur uppburen av många olika vitala mayafolk, t.ex. yucatec på Yucatánhalvön och quoché i Guatemalas högland.

Mayaspråk

Språkfamilj som omfattar ett trettiotal språk med sammanlagt 3-4 milj. talare, huvudsakligen i Mexico, Belize och Guatemala. Mayaspråken räknas ofta till den större penutiska språkfamiljen men denna klassifikation är omtvistad. Bland mayaspråken urskiljs ett antal grupper (viktigaste företrädare anges inom parentes): chol-tzeltalspråk (chol, tzeltal, tzotzil), huastekiska (huastec), kanjobal-chujspråk (kanjobal, chuj), quiché-mamspråk (kaqchikel, quiché, kekchí). Dessutom tillkommer det största mayaspråket, yukatekiska (också kallat "yukatekisk "maya" eller bara "maya"), som har närmare en miljon talare på Yucatánhalvön. De mayatalande folken använde sig av en hieroglyfisk skrift med en rik litteratur som dock endast delvis bevarats. Dechiffreringen av skriften har först under senare tid haft verklig framgång, bl.a. sedan man förstått att många skriftelement har fonetisk karaktär. Mayaspråken kännetecknas av en komplex morfologi, i synnerhet när det gäller verben. Räkneordssystemet har 20 som bas.

Mayansktideräkning

Tideräkningen hos mayafolken i det förcolumbiska Mesoamerika. I likhet med flera andra folkgrupper i den delen av världen använde mayafolken sig av ett talsystem med basen 20, det s.k. vigesimala systemet. Det avspeglas naturligtvis även i mayafolkens tideräkning, där den minsta tidenheten kin, ett dygn, följs av nästa större enhet, uinal, som följaktligen omfattar 20 dygn och som har egna namn i likhet med våra veckodagar. Namnen på dessa ges i en textruta. 18 uinal, som också har egna namn, fogas samman till tun, 360 dygn. Till en tun läggs 5 tilläggsdygn, uayeb, för att bilda haab, 365 dygn, som är det närmaste man vid heltalsräkning kan komma det astronomiska solåret.

En annan tidenhet, tzolkin, bildas av 13 uinal=260 dygn och reglerade det rituella livet. En särskilt betydelsefull tidenhet erhålls om haab kombineras med tzolkin, 733260=523365 vilket utgör 18 980 dygn, och kallas 52-årscykeln eller "kalenderrundan". Både hos mayafolken och aztekerna firades särskilda ceremonier i anslutning till en fullbordad 52-årscykel, vilken i princip kan sägas motsvara vårt sekel.

Det finns också en längre tideräkning, kallad den "långa räkningen", som räknar dygn ackumulerade från en viss epok. Räkningen baseras på tun och 20 tun bildar nästa enhet, katun, 203360 dygn. Därefter bildar 20 katun enheten baktun=203203360 dygn. Den långa räkningen utökas därefter med multiplikation av 20 till ytterligare större tidenheter.

Startpunkten i den långa räkningen, 13.0.0.0.0.4 ahau 8 cumku, anses enligt den vanligaste korrelationsmetoden motsvara 11 augusti 3114 f.Kr. i den gregorianska kalendern. Detta datum sammanfaller med början på den "stora cykeln" som anses utgöra den nuvarande världens skapelsedatum. Den stora cykeln består av 13 baktuner, dvs. ca 5 125 år, och slutpunkten anses motsvara den 23 december 2012, varefter en ny stor cykel påbörjas. Mayafolken hade också goda kunskaper om astronomi, vilket visar sig t.ex. i tabeller för planeten Venus. Kalendrarna och tidscyklerna återfinns i inskriptioner samt i flera handskrifter hos mayafolken. Det tillkom prästerskapet att föra kalendrarna samt att tolka och använda dem bl.a. för att förutspå framtida händelser. Än i dag används tzolkin-cykeln i Guatemala och Mexico.

Inskriptionstemplet i Palenque från slutet av 600-talet utgör en av den klassiska periodens mest berömda mayabyggnader. År 1952 upptäcktes i byggnadens markplan härskaren Pacals (d. 683) spektakulära gravkammare med en stor sarkofag. Tillhörande inskriptioner, daterade 692, informerar om stadens dynastiska styre samt om viktiga ceremonier och händelser i Pacals liv.

Källa Nationalencyklopedin

Om du tror att du vet allt, är du dåligt underrättad

Sajtvärd Tarot

Annons:
Pagan
2010-04-10 15:22
#1

Ja inlägget blev ju lite långt. Men jag tycker det är så intressant att jag hoppas Ni tycker det var ok ändåFlört

Om du tror att du vet allt, är du dåligt underrättad

Sajtvärd Tarot

Isa56
2010-04-10 17:17
#2

Tack Pagan, Skrattande För mig som alltid funnit Maya folket väldigt fascinerande, var det en mycket intressant läsning.

Jag läser gärna mer.

Isa

*Du föddes vild. Låt ingen tämja dig. *😁👻

Pagan
2010-04-12 17:26
#3

Isa jag är ofta ute på Callemans sidor om 2012 och maya kalendern. vet inte om du brukar kolla de sajterna. Här är en länk till något jag tror att du kommer tycka är intressant de kallar den för the world's leading Portal site for the Sacred Mayan Calendar. Lite både faktabetonat, annat intressant, nytt och klickbart.

http://www.maya-portal.net/welcome

Hade önskat den fanns på svenska men du vet väl att Google har ett verktygsfält som du kan översätta hela sidor med?

Om du tror att du vet allt, är du dåligt underrättad

Sajtvärd Tarot

Isa56
2010-04-13 20:58
#4

Tack för länken Pagan ska kika in där om en stund.

Isa

Red, Jag använder google översättning. Den översätter svenska sidor också ibland (hm,) blir väldigt roliga översättningar då. Haha

*Du föddes vild. Låt ingen tämja dig. *😁👻

[GunillaR]
2010-04-14 00:38
#5

Tack för en spännande läsning.

Detta märkliga folk som fortfarande har väldigt stor kunskap.

nillanb
2010-04-15 08:55
#6

Tack Pagan för väldigt intressant artikel !

Maya folket och deras kultur är något som är så spännande det lockar och drar sas.

 

Annons:
yogflame
2010-06-21 14:12
#7

#5 kunskapen finns fortfarande kvar i indien. las sjalv.

Det sags att maya indianerna kom fran ceylon india.

Det finns mycket likheter stader med samma namn liknande tempel med elefanter pa och elefanter fanns inte i sydamerika sags det/.

las detta

http://viewzone2.com/ancientturksx.html

Finns aven andra sidor/ bara gora en sokning

Folk kanske inte tror att dom pa den tiden kunde segla till amerika men vikingarna kunde ju det pa 1000 talet sa varfor skulle dom aldre civilisationerna inte kunna det?

Svenska tex har manga ord i sanskrit/hindi som betyder samma sak 2 exempel "Nya" samma men uttalas olika, "samband" ocksa samma mening fast det uttalas olika kanske vikingarna fick med sig kunskapen om hur man byggde vikingaskepp darifran. Vem vet.

Det finns saker fler ord men detta var dom jag precis kommit underfund ar samma.

Pagan
2010-06-21 18:28
#8

Ska genast kolla din länk yogflame. Tack så mycket!Glad

Om du tror att du vet allt, är du dåligt underrättad

Sajtvärd Tarot

lottan17
2010-06-21 23:28
#9

Hej pagan. Jag är mycket intresserad av Mayafolket. Jag tycker om denna artikel.

yogflame
2010-06-22 16:59
#10

#8 du far lasa valdigt intressant vet ej hur bra kvalitet det ar pa denna sida men det finns manga sidor som tar upp samma sak.

Ordet maya betyder ju illusion pa sanskrit. Vet ej varfor dom fick det namnet dock. KAnske internet har den infon,

Enligt spokensanskrit har det flera betydelser som tex aven supernatural powers , magical powers osv. men varfor dom fick det namnet vet jag ej.

Upp till toppen
Annons: